Den där väntan på att valpen ska komma hem… Vi har alla känt känslan.
Man åker och köper det som behövs. Ett koppel, ett halsband, godis, hundmat, en bädd, kanske en filt… Hos familjen Unger i Lerum, utanför Göteborg, tog man ytterligare ett steg – när de väntade på att cocker/pudelblandrasen Linus skulle bli tillräckligt gammal för att få flytta hem till dem.
”Vi pratade mycket om hur det skulle bli med en valp i familjen. Alla längtade jättemycket och vi hade massa fantasier om hur vi skulle göra när valpen kom hem. Agnes (10 år) drömde om att få träna agility, Julia (7 år) såg framför sig hur hon skulle ge hunden mat (och att den skulle komma rusande till matskålen).”
”En gång blev längtan nästan jobbig och kläcktes idén om att vi tillsammans kan tillverka ett sällskapsspel där man får uppleva det man sedan kan få uppleva med en hund. Skapandet och spelandet av spelet gjorde väntan lite lättare!”
Det bästa med att ha en valp är att man har en kompis och att den är gosig och snäll.
Det sämsta med en valp är att den kissar och
bajsar inne och att den bits, säger Julia och Agnes avslutande.
Och Linus – han var värd att vänta på.