Hundens egen lag

Hundens egen lag – vad gäller och varför?

Lagstiftning. Ett strikt ord kanske kan tyckas. Inte bara vi människor har lagar som styr och reglerar vad vi får och inte får. Djuren har en alldeles egen lagstiftning, djurskyddslagstiftningen, som finns för att, precis som namnet anger, skydda djuren. Djurskyddslagen (1988:534) trädde i kraft i juni 1988 och var en gåva till Astrid Lindgren. Men redan på 1800-talet skapades en förordning gällande misshandel av djur. Åren fram till 1988, då dagens djurskyddslag trädde i kraft, kom ytterligare författningar om djur som handlade om bland annat förevisning och slakt.
Djurskyddslagen
Djurskyddslagen (DL) gäller alla djur som människan håller, husdjur, försöksdjur och djur i djurpark. Den är en grundpelare i djurskyddslagstiftningen och anger vad djur ska skyddas mot. I de mer artspecifika författningarna (vi kommer komma in på hund längre ner i inlägget) finns mer specifik lagtext. Djurskyddslagen säger bland annat att djur ska skyddas mot onödigt lidande och sjukdom (DL, §2), djur ska ges tillräckligt med foder, vatten och tillsyn, foder och vatten av god kvalitet och anpassat efter djurslag (DL §3) och djur ska ges möjlighet att bete sig naturligt (DL §4).
L102
I den veterinära författningshandboken börjar alla författningar gällande djurskydd med L. De föreskrifter, eller den författning, som gäller hundar och katter har saknummer L102 och heter Statens föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2008:5) om hållande av hund och katt.
Allt som står i föreskrifterna (gäller alla djur) är alltid minimikrav. Det är alltså inte det optimala eller nödvändigtvis bästa, utan de lägsta kraven. Det kan vara bra att ha i tanken när du tittar i föreskrifterna.
I författningen L102 som gäller hundar (och katter), finns olika kapitel. Vidare är texten i kapitlen uppdelad i paragrafer (§). Vi kommer att börja i första kapitlet.

• Plats att vila
I 1 kap. §11 och §12, står att inomhusutrymmen ska vara anpassade till antal djur, att samtliga djur ska ha tillgång till en liggplats. Vidare står att liggplatserna ska vara stora nog att djuren ska kunna ligga ner i naturlig ställning.
Alltså, har du tre hundar ska det finnas minst tre liggplatser så att alla kan vila samtidigt. Det för att det inte ska uppstå någon konkurrens om liggplatserna. En liggplats kan vara en specifik hundbädd, soffa eller säng.
Förutom paragraferna finns också till en del paragrafer allmänna råd. Dessa är förslag på hur djurägaren kan uppfylla texten i paragraferna. Till 1 kap. §12 går det att läsa att hundar bör ges möjlighet att bädda. Många hundar gillar att bädda innan de lägger sig ner och är ett naturligt beteende (kommer ni ihåg DL?). Testa att lägga en filt eller två på dynan eller i bädden och se om din hund bäddar!
• Buren
Kanske är du en av dem som ibland är på kurs, träning eller tävling med din hund och väljer att ha en bur till den vid dessa tillfällen. Dessa tillfällen, samt vid transport och jakt är då det är tillåtet att ha hunden i bur (1 kap. §14 L102). Det är alltså inte tillåtet att stänga in hunden i en bur hemma. Den här paragrafen finns för att skydda hundarna att bli instängda i bur kanske flera timmar varje dag eller dygnet runt. I 1 kap. §14 L102, står också att om hunden hålls i en bur på utställning, tävling och prov ska buren vara täckt på minst två sidor. Det för att hunden ska känna sig tryggare och lugnare i buren och inte bli stressad eller störd av att det rör sig människor och andra djur runt om den. Har du bur med öppna sidor (vilket det är på de flesta burar) så behöver du hänga en filt, lakan eller dyl. över sidorna på den.
• Skötsel
Att hundar ska ha fri tillgång till dricksvatten kan för de flesta kännas självklart och det står också i 2 kap. §7 i L102 att de ska ha. Något som hundägare kan fundera kring är vart hundens vatten är placerat i bostaden, hur många rum bostaden har och i vilket/vilka rum hunden spenderar mest tid. Tillsammans med detta kan det vara bra att fundera på hur mycket dricker min hund, för lite, för mycket eller lagom?
Det vanligaste är troligtvis att vattenskålen är placerad i köket. Det faller sig naturligt eftersom det är där vattenkranen finns. Men vad händer om du placerar ut en eller två vattenskålar till i bostaden? Kanske en i TV-rummet, arbetsrummet eller hallen eller varför inte alla rum där hunden vistas? Då är det troligt att du kommer märka att en skål tar slut snabbare än en annan och att hunden har en favoritplats att dricka på. Ju fler skålar som finns utplacerade i bostaden, desto troligare är det att hunden kommer att dricka när den behöver eftersom den, oberoende av vilket rum den befinner sig i, har en vattenskål inom synhåll. Om det finns flera hundar i hushållet finns det också möjlighet för alla hundar att dricka samtidigt, som ju kan vara extra eftertraktat efter exempelvis en lång promenad.

• Ensam hemma
Många hundägare behöver mer eller mindre ofta lämna sin hund ensam hemma. Det kan vara under arbetstid, om vi behöver åka till mataffären eller något annat dit hunden inte kan följa med. Att kunna vara ensam hemma är alltså något våra hundar behöver klara av och ensamhetsträningen behöver starta i tid. Valpar under fyra månader får endast lämnas helt ensamma kortare stunder (2 kap. §10 L102). Att lämna sin nya valp hemma under en halv arbetsdag (4 timmar) är alltså inte tillåtet, det är för länge för en sådan ung hund. En valp behöver mycket tillsyn och rastas ofta, därför får den inte lämnas längre än kortare stunder. Om vi planerar att skaffa en valp är det därför viktigt att vi även planerar vad den ska vara dagtid både som valp och i vuxen ålder, så att den får den tillsyn och det sällskap den behöver och så att den blir rastad tillräckligt ofta. I §12, 2 kap. L102 läses att hundar som hålls inomhus utan tillgång till rastgård regelbundet ska rastas utomhus med hänsyn till ålder och hälsotillstånd. Valpar och äldre hundar kan behöva rastas oftare. I de allmänna råden till §12 anges att hundar bör rastas var sjätte timme och valpar och äldre hundar oftare. Det finns alltså ingen särskild föreskrift som säger att hundar ska rastas efter ett visst antal timmar men en skulle kunna se det allmänna rådet som en ”längst antal timmar-gräns” för en vuxen frisk hund. Men det viktiga skulle jag vilja säga är att vara uppmärksam på sin egen hund, se signalerna på att den behöver gå ut och anpassa efter individens ålder och hälsotillstånd. Men som sagt, tänk på att inte lämna din hund för många timmar, speciellt inte en valp, unghund eller äldre hund. Om du behöver vara borta länge, ordna någon som rastar under tiden du är borta. Hunden är vår familjemedlem, ett flockdjur som vill vara tillsammans med sin familj.

Ett hunddagis är ett alternativ om du behöver lämna din hund exempelvis under din arbetstid. Om du funderar på att anlita ett hunddagis att ha din hund på, se till att de följer de lagar som finns gällande utrymmesmått på förvaringsutrymmen, att hundarna har möjlighet att gå undan från varandra för att undvika konflikter (§20, 2 kap. L102) och våga ställa krav på personalens utbildning och kunskaper. Be att få titta runt, ställ frågor till personalen och låt dem berätta om sin verksamhet på det dagis du är intresserad av. Enligt §19 2 kap. L102 ska det finnas kunnig personal på hunddagiset och att personen som driver dagiset ska ha utbildning (eller motsvarande erfarenhet (kan ju dock vara svårare att styrka)) i etologi, beteendebehov, stress, smittspridning, djurskyddslagstiftning, enklare hundsjukvård och raskunskap (§22, 2 kap. L102).

L102 innehåller givetvis mer att läsa och är du intresserad hittar du föreskrifterna om djurskydd på Jordbruksverkets hemsida, www.sjv.se. Där finns massor av information som kan vara av intresse för djurägare. Du vet väl också att alla hundar enligt lag ska vara registrerade i Jordbruksverkets centrala hundregister? Om du inte registrerat din hund där, gör det enkelt via webben och Jordbruksverkets hemsida.

Johanna Strandner