Det funkar för min grannes hund….

Häromdagen snubblade jag över en riktigt intressant blogg som handlar om hur vetenskap fungerar men även om kritisk granskning och ifrågasättande av forskning. Det fick mig att reflektera över hundvärlden och alla olika produkter, metoder, medel, åsikter och råd som man som hundägare översköljs av både på nätet och IRL. Speciellt om man har en sjuk hund eller en hund som inte mår helt bra. Då finns en uppsjö av (mer eller mindre vetenskapliga förankrade) råd att inhämta. Det svåra är att veta vad man ska tro och hur man ska sålla mellan alla råd och påståenden.

frågor_stor

Jag vill med det här inlägget slå ett slag för kritiskt tänkande, källkritik och VETENSKAPLIGT FÖRANKRADE påståenden. Följ de råd som kan uppvisa stöd från vetenskapen och saker som har bevisats fungera genom att referera till publicerade studier. Görs inte det så blir väl resultatet i de flesta fall enbart en betydligt tunnare plånbok och upprepade besvikelser, men det kan även i värsta fall leda till att man gör större skada än nytta. Speciellt när det gäller hundens hälsa och välbefinnande.

Att dra generella slutsatser

Bara för en specifik händelse skett, betyder inte det att det alltid är så. Bara för att tant Agda gav sin hund en bit sockerkaka och den fick kennelhosta nästa dag, så betyder det inte att sockerkaka orsakar kennelhosta. Detta låter ju som ett ganska löjligt påstående, men liknande s.k. anekdoter finns överallt. Och de ställs som jämlika bevis mot vetenskapliga studier som baserar sig på betydligt större material och säkerhet. ”Jag ger inte min hund nötkött, jag hörde om en som gjorde det och hennes hund fick magsår”, ”Hundar måste få hälsa på alla hundar vi möter, min mosters hund fick inte det och den gjorde utfall under hela hunden liv”…

Det är säkert så att dessa saker har skett, men det finns inget bevis för att det ena orsakar det andra d.v.s. ingen kausalitet. Då krävs betydligt större och noggrannare vetenskapligt upplagda studier. Och anekdoter är enskilda fall som inte säger något allt om vad som är mest sannolikt. Iför det så krävs det statistik på ett större antal observationer. Inte heller är något obetvivlat sant för att en stor grupp människor anser det (flest köper hundfoder X, då måste det vara bäst) eller för att det stämde en gång (jag blev biten av en schäfer, därför så är alla schäfrar aggressiva). Eller att bara för att två saker liknar varandra så fungerar de på samma sätt (en hund ser ut som en varg och därför har de samma beteenden).

Vetenskapligt stöd

Vad är det då som menas med vetenskapligt stöd? Jo, att de råd du får och de påståenden du här kan hänvisa till publicerade studier i vetenskapliga tidskrifter. Så här fungerar forskning i korthet:

  1. Forskaren planerar noggrant en studie och gör en forskningsplan.
  2. Forskaren måste sedan få ett etiskt tillstånd för att utföra studien. En etiskt nämnd bestående av forskare, lekmän, djurrättsaktivister mm. Dessa går igenom din plan och kan förslå eventuella ändringar innan de anser den vara etisk och vetenskapligt korrekt och förhoppningsvis godkänner den.
  3. Sen måste forskaren söka pengar för denna studie. Och inga (seriösa) stiftelser eller fonder kommer att ge stöd åt ett projekt som inte har en vetenskaplig frågeställning och faktagrund.
  4. Forskaren utför sen studien/försöket och utvärderar resultaten och skriver ihop dem som ett vetenskapligt manuskript. Oftast är det flera medförfattare som alla går igenom detta manuskript noga så att allt stämmer.
  5. Detta manuskript skickas sen till en editor på den vetenskapliga tidskrift där man vill att den ska publiceras.
  6. Om editorn tycker att manuskriptet är intressant så skickas det vidare till 2-4 andra forskare som är experter på området. (Ofta skickas manuskriptet redan tillbaka av editorn)
  7. Dessa experter kommer noga att gå igenom manuskriptet och värdera om den har vetenskaplig kvalitet, rätt metoder har använts, resultaten är av vetenskapligt intresse, resultaten verkligen visar det författarna skriver osv. Det är detta som kallas en Peer Review process och är oerhört viktig för att garantera att studien är korrekt.
  8. Experterna skickar sina kommentarer om manuskriptet till editorn som tar beslut om manuskriptet är värt att satsa på eller inte. Är det värt det så får forskaren tillbaka en massa kommentarer om manuskriptet och föreslag på ändringar och ytterligare analyser osv.
  9. Forskaren utför alla ändringar och skickar in manuskriptet igen, får förslag på fler ändringar, utför dem, skickar in igen, får nya förslag osv. Denna process kan pågå ganska länge.
  10. Till slut blir förhoppningsvis experterna och editorn nöjd med manuskriptet och det kommer att publiceras i den vetenskapliga tidskriften.

Det här är en omfattande process där det finns flera steg som kontrollerar att forskningen är korrekt. Det är en process som tar lång tid, ofta flera år, och även kostar en hel del pengar. Därmed inte sagt att Peer Review processen alltid är felfri. Ibland kan felaktiga studier sippra mellan fingrarna men sannolikheten är liten. Men det är en stor skillnad i kvalitetskontroll mellan denna process och anekdoter!

Kritiskt förhållningssätt

I nuläget finns massor av olika fodertillsatser, huskurer, alternativbehandlingar osv som faktiskt enbart baseras på anekdoter (och påkostade reklamkampanjer). Var kritiska och ifrågasätt varför just deras produkt fungerar, hur den fungerar och om de kan hänvisa till referenser. Och då är en referens inte Kennel Si Och Så, som alltid använt produkten och är jättenöjda och har supersöta hundvalpar på sin hemsida!

Detsamma gäller träningsmetoder. Positiva, negativa, korrigeringar, köttbulleträning, ledarskap, klicker, operant, locka-lura, muta, hjälper, kravfas…det finns hur många mer eller mindre abstrakta begrepp som helst. Och de kan göra den nyblivna hundägaren minst sagt förvirrad! När det gäller inlärning hos djur finns faktiskt en ganska stor litteratur publicerad i vetenskapliga tidskrifter. Men även dessa artiklar bör granskas noggrant som all annan forskning. Det är väl litet det som karaktäriserar vetenskaplig forskning; kunskapen om att vetenskapen inte vet allt och det fortsatta sökandet efter hur saker fungerar. När du får råd av en instruktör så var inte rädd att fråga vad hen grundar sina metoder på? Grundar de sig enbart på personlig erfarenhet och ett obefintligt intresse att inta ny/ytterligare kunskap så kanske man bör tänka lite extra.

Varningsklockor

Det finns några scenarion där varningsklockor bör ticka igång och man kanske skall fundera lite extra, oavsett de gäller produkter, metoder eller andra påståenden:

  • Ordet autodidakt! Med det menas självlärd och framstås ofta av den som beskriver sig sådan som väldigt fint. Men vad det i stort sett alltid betyder är att hen aldrig bemödat sig att gå några kurser för att få eller utöka sin kunskap. Påståenden baseras ofta enbart på personliga erfarenheter och även ”urgammal visdom”. Det saknas ofta en vilja att ta in ny kunskap och omvärdera sina åsikter. Ex: ”Jag tränade hund så här på 60-talet så varför förändra något nu?
  • Personer som gärna meddelar sina fina titlar (diplomerad, certifierad, utbildad osv) men vid noggrannare koll visar det sig att dessa inte baserar sig på någon som helst vetenskaplig utbildning. Ex: ”Certifierat godkänd hundfysioterapeut/fysiolog = Gått tvådagars massage/reikikurs med sin hund
  • Utlovar garanterade resultat med snabba quick-fix. Vetenskapligt baserade produkter/metoder utlovar aldrig garanterade resultat. Man pratar istället om ökade eller minskade chanser eller risker för något. Och inget inom vetenskapen kan någonsin garanteras! Ex: ”Ge hunden detta fodertillskott så kommer den aldrig att få artros
  • Inga referenser till vetenskapliga studier kan uppges som stöder produkten/metoden. Man kan inte heller förklara hur produkten/metoden fungerar. Oftast sker detta i kombination med uppgiften att forskningen och studierna är hemliga och att skulle de bli offentliga så ”kan ju alla använda sig av det”. JA, det är just så vetenskaplig forskning funkar! Den är aldrig hemlig, den är helt offentlig så att den ska kunna granskas och reproduceras av andra. Som forskare VILL man att andra ska använda sig av resultaten som kommer från sin egna forskning. Ex: ”Halsbandet innehållet den superduper effektiva ämnet X, som gör att hunden inte får några fästingar! Nej, vi kan ju inte uppge vad X egentligen är eller hur det faktiskt verkar.”
  • Reagerar i affekt när hens produkt eller metod ifrågasätts. Kommer ofta med personangrepp istället för motargumentation av sakfrågor. Om deras produkter/metoder baseras på vetenskap så finns ingen anledning att bli upprörd, tvärt om. Man kan argumentera för sin sak men även inta ny kunskap och kanske t.o.m. omvärdera sin åsikt. Ex ”Jaså, du ifrågasätter mina metoder att träna hund! Men du då? Du verkar ju helt dum i huvudet med dina fula hundar och gräsliga mössa!
  • Samtal som går in på konspirationsteorier. Hen är motarbetad av etablissemanget och den vetenskapliga forskningen är inte sann utan vill bara tjäna pengar, få makt, sno hens idéer osv. Ex: ”Att vaccinera sin hund är skadligt och fungerar inte som forskarna säger, läkemedelsbolagen och veterinärerna vill bara tjäna pengar på oss fattiga medborgare

 

Och även när det faktiskt hänvisar till publicerade studier så gäller det tyvärr även då att vara observant. Med hjälp av retorik och felvriden argumentation kan man få det att låta som att studien visar något som den faktiskt inte alls gör. Och då det utförs massor av forskning så kanske man lyckas gräva fram en enda stackars artikel som stöder sin produkt, men att det finns 5000 artiklar som säger motsatsen håller man tyst om. Detta brukar kallas för ”Cherry-picking” och något som faktiskt är ganska vanligt. Populärvetenskaplig eller allmän media brukar vara ganska bra på att både förvrida innehållen i vetenskapliga artiklar och Cherry-picking. Bara för att något står på löpsedels i Aftonbladet eller Härliga Hund behöver det inte vara sant. Det gäller att gå till källan och undersöka om man verkligen vill veta. Vi blir hela tiden bombade med information och löpsedlar både på nätet, facebook och i det ”vanliga” livet. Det gäller att stanna upp och vara lite kritiskt och lära sig att sålla.

tidning_stor

Slutord

Jag menar inte alls att en person ljuger när hen ger sina välmenande råd. Det har säkert fungerat alldeles utmärkt där och då, men att hävda att det är allmängiltigt eller att ”så här är det” går jag inte med på. Det finns massor av anledningar till att något fungerat för någon just där och då. Det finns olika andra faktorer som är med och påverkar, det finns placebo och det finns betingning…och slumpen mm. Och jag har inga som helst problem med att man kan ge personliga tips som inte är vetenskapligt underbyggda, men då ska man inte hävda att så är fallet. ”Testa detta, det funkade på min hund. Vet inte om det gör det på din, men kan vara värt att prova?” – är en helt rimlig kommentar. I de flesta fall är det helt ofarligt. Sätt på dig en lustig hatt och gå baklänges runt din hund samtidigt som du rabblar alfabetet och släpper gröna påskfjädrar runt er. Det kommer sannolikast vara helt ofarligt för både dig och din hund (dock tämligen overksamt). Men, när det innebär att du kanske låter bli att ge din hund en vetenskapligt underbyggd behandling när den är sjuk, mot en behandling som inte har några som helst vetenskapliga referenser eller utsätter hunden för metoder som både saknar vetenskapligt stöd och kan skada hunden så är det helt enkelt inte längre okey!

PS: Undrar ni vilken blogg som inspirerade mig så var det: http://thelogicofscience.com

Jenny Nyberg

 

Senaste

Fjärde kurstillfälle ute!

Vi provar reflexer!

Tredje kurstillfälle ute!

Nya övningar ute idag!

Andra kurstillfället ute!

Mest lästa

Epigeni…..vadå för nåt?!?

Självkontroll – vad kostar det?

Min hund dominant, eller?

Valpbitning – kunskapen om bithämning

Det funkar för min grannes hund….

Slumpmässiga

Vad händer i en valpkull? – Vecka 6

Sommaraktivering för våra fyrbenta!

Ny övning Tassa Rätt!

Nya övningar

Den bjuder vi på ;-)


Kategorier

Månadsarkiv



#DogEductus – Instagram